Natten gjorde mig dödligt förkyld. John Blund har förstoppat alla mina öppningar förutom röven, som tyvärr överfungerar. Han har pressat in många kilo äppelmos genom mina luftvägar och in i hjärnan. Öronen är trasiga, ingen diskant och ingen bas. Munnen är en vägtunnel, in kommer lastbilar och hjullastare, de infekterade halsmandlarna är ignorerade stoppskyltar, tungan är en hal vägbana. Lastbilarna får sladd, slår i gomspenen och vid svalget sker fasansfulla seriekrockar. Bilar som voltar, sekundärkolliderar och sen glider så det slår gnistor i strupen. Sen, åtta sekunder av posttraumatisk tystnad innan jag sväljer igen.
I hemmet utlyses ett undantagstillstånd. Alla ord som börjar på m är bannlysta. Hör jag ett m blir jag på min vakt. Finns det en antydan till ett efterkommande a så gör jag mig redo. Skulle hela ordet mancold yttras, då börjar sabotaget och vår ekonomi: den är gemensam.
Först ryker teven, en hand på varje kortsida om 42-tummaren, huvudet uppspänt för en dansk skalle. Så fort en programledare dyker upp drämmer jag huvudet in i teven, genom Malou von Sivers oskyldiga ansikte och in i masoniten.
Jag rycker bort HDMIn och lassofångar den gula vasen på tv-bordet, jonglerar den i handen en gång, inspekterar den dödsdömda keramikskapelsen: synd, den gillade jag verkligen. Jag sätter fart på vasen med ett överarmskast. Genom valvet och in i glasdörren till balkongen. Jag behöver ha rätt förutsättningar för att kunna slutföra mitt uppdrag.
De gula, små fåtöljerna har jag alltid hatat, dem lobbar jag ut genom den nyskapade genvägen till gatuplan utan ånger. Småsaker som fjärrkontroller, vattenflaskor, frukter, handverktyg och hudsalvor kastar jag ut i farten. Hälften hamnar på gatan och resten ansamlas på golvet framför balkongen.
Kolla där, en rosa macbook, eller som jag kallar det, ett rosa tangentbord och en separat rosa skärm. Soffan får först några wrestlinginspirerade hoppanfall och sen brödkniven i sig. Troslådor och tröjförråd töms i duschen. Det fina med aceton är att det inte krävs stora mängder för att snabba på förbränningen. Glas, tallrikar och skålar petas ut över hyllkanter.
Denna lägenhet. Så mycket tid som lagts på att in-reda, så snabb att ut-reda. Efter tre minuter är den obeboelig och efter tio är den irreparabel.
Säg aldrig så igen.
sackadera 